Studiebesök/Aktivitet 2018
"Din nästa bil", 7 november
Då vi fått frågor om bilutvecklingen från flera håll beslöt styrelsen att arrangera ett föredrag om nuläget med tonvikt på tekniken. Bo Ekström blev utsedd till projektansvarig. Efter mycket googlande och diskussioner så svällde föredraget till ett seminarium med ca 10 olika talare och tiden från 1 till 3,5 tim. Lidköpings Bibliotek tillfrågades om lokal och var mycket positiva och lovade sponsra oss med lokalhyra, biljetthantering och marknadsföring. Tack Maria! Gratisbiljetter kunde hämtas på biblioteket en vecka före seminariet. De 90 biljetterna försvann rekordsnabbt enligt personalen och tyvärr blev många utan.
Föreningens ordförande Bo Ekström hälsade alla välkomna och presenterade Lidköpings Tekniska Förening och kvällens talare.
Hållbarhet och alternativ till att äga, Hugo Franzén.
Hugo har hjälpt flera kommuner i närområdet med olika miljöanknytna uppgifter och driver dessutom företaget ”Franzén Energiteknik AB”. Han höll ett intressant anförande om transportsektorns miljöpåverkan genom tex växthuseffekten (främst CO²-utsläppen), försurning, spridning av tungmetaller, vägarnas ökande markanvändning. Kom sedan in på att resor ofta görs i onödan: idag kan tex många möten ske på distans med bra ljud- och bildkvalitet och allt fler kan delvis arbeta hemifrån. Den nya delningsekonomin kan också minska miljöpåverkan genom att flera delar på en gemensam resurs tex en miljövänlig bil. Denna kan tex ägas av en pool, bostadsrättsförening eller uthyrningsföretag. Delningen gör även att vi behöver mindre yta till bla garage, P-platser, förråd. Olika fossilfria bränslen presenterades som etanol, biodiesel, vätgas, biogas, el.
Naturskyddsföreningen och elbilar, Jonas Lind.
Jonas är ordförande i Naturskyddsföreningen Lidköping och poängterade också vikten av minskat/smartare bilkörande och hellre använda kollektivtrafik, cykel, apostlahästarna. Hälften av alla bilresor är under 5 km och i tätort är 80% av resorna under 4 km! De fordon vi ändå kör måste ha miljövänliga utsläpp! OBS alla biobränslen är inte miljövänliga – hänsyn måste tas till hur de tillverkas. Bränslen som tillverkas genom att kalhugga regnskogen måste naturligtvis undvikas. Elbilens problem är batterierna som är både dyra, skrymmande, tunga och beroende av ovanliga metaller som kobolt. Även livslängden är ett problem. Men – utvecklingen går stadigt framåt och före 2025 tros priset vara halverat mot idag. Då blir elbilen även fördelaktigare än fossilbilen ur ekonomiskt perspektiv. Vi måste inse att samtliga fordon kan inte vara av eltyp, vi måste ha komplement tex gas. Jonas avslutade med en tänkvärd film som du kan se här.
Förbränningsmotor, Anders Kjellvard.
Anders berättade först om bilens barndom tex de första ångdrivna bilarna på 1800-talet. En av de första hade faktiskt eldrift! Den vanliga bensinmotorn uppfanns av Nicolaus Otto 1876 och dieselmotorn av Rudolf Diesel 1897. Dessa tekniker kom att få i stort sett monopol i drygt 100 år. Bränslet är framställt av fossil råolja och ger därmed utsläpp av diverse oönskade partiklar och gaser trots många avgasreningsåtgärder. Sedan 20 år har sambandet mellan CO²-utsläppen och klimatförändringen blivit allt tydligare och enda sättet att få ner denna gas är att minska bränsleförbrukningen. En annan lösning är att ersätta bensinen med etanol eller metangas, båda icke-fossila. Tyvärr har båda dessa orsakat negativa effekter vid tillverkning såsom skövling av regnskog. Diesel kan ersättas med icke-fossila HVO men den kan tyvärr tillverkas av palmolja vilken likaså görs av skövlad regnskog. FN och de flesta av världens regeringar inser allvaret och tex Sveriges regering har utlovat helt fossilfri fordonssektor till 2030.
Elmotor, Bo Ekström.
Elfordonen har en eller flera elmotorer och karaktäriseras av:
• En eller flera elmotorer
• Inga utsläpp
• Tyst
• Låg milkostnad (ca 2 kWh/mil)
• Bra vridmoment (acceleration)
• Ingen växellåda
• Inga vibrationer
Motorn kan vara av likströms- eller växelströmstyp, båda med olika för- och nackdelar. Motorerna kan även snabbt ställas om till generatordrift och ladda batterierna vid ”motorbromsning”. Energikällan är vanligtvis batterier av tex Litium-jon-typ som laddas mer eller mindre snabbt beroende på bilens batteriladdare och eluttagets kapacitet. Allt oftare kan man ställa in laddaren på en- eller trefas samt max laddningström (effekt). Laddtiden minskar förstås med effekten. Batterierna är det största problemet och föremål för intensiv forskning. Utmaningarna är bla:
• Livslängd
• Storlek
• Vikt
• Kapacitet
• Giftiga ämnen
• Överhettning vid stort effektuttag under lång tid
• Pris
Alternativ till stora batterier med laddning från elnätet kan vara vätgasdrift och bränsleceller. En typisk vätgasbil drar ca 1 kg vätgas per 100 km och kan tanka 6 kg. Aktionsradien blir därmed 60 mil. Dyr teknik fn. Utbyggnad av vätgasmackar krävs naturligtvis. Idag har vi i Sverige 4 tankställen men kommer bli 14 st till 2020. Vätgasen kan tillverkas av vatten och solceller i respektive mack vilket eliminerar kostbar transport av gasen till mackarna. EU liksom många andra länder storsatsar på denna teknik.
Hybrider, Bo Ekström.
Så länge batterierna är begränsande har branschen lanserat olika typer av hybridfordon för att få ner CO²-utsläppen. Vanligast är elhybrider (EHV) som har en elmotor och en förbränningsmotor som kan driva fordonet var för sig eller tillsammans. Förbränningsmotorn laddar samtidigt ett batteri som ger elmotorn energi. Idag skiljer man på tre olika ”nivåer” av eldrift:
- Mjukhybrid. I princip en vanlig bensin- eller dieselbil med en kraftigare startmotor och ett 48V batteri. Startmotorn används förutom vid start även vid omkörningar. Ger ca 10% mindre koldioxidutsläpp. Volvo storsatsar på denna teknik.
- Fullhybrid. Båda motortyperna kan driva bilen tillsammans eller var för sig. Förbränningsmotorn startar automatiskt om batterierna behöver laddas eller vid stort effektuttag. Ger 30-50% minskade koldioxidutsläpp.
- Ladd-/Plug-inhybrider. Större batterier som typiskt ger ca 50 km eldrift. Batterierna kan laddas från elnätet. Som i fall 2 startar förbränningsmotorn när batterierna behöver laddas eller vid stort kraftbehov.
Därefter tog man en bensträckare och fick tillfälle att se några uppställda miljöfordon.
Martin Björklund skulle sedan berättat om Lidköpings kommuns miljösatsningar, men det fick tyvärr ställas in på grund av sjukdom.
Att köra elbil, Anders Funk.
Anders Funk berättade att han tidigare kört hybridbil men nu önskade en ren elbil bla för mindre utsläpp, tystare drift och enklare service. Efter en omfattande koll av marknaden föll valet på Hyundai IONIQ electric. Orsakerna var bla:
• Hög utrustningsnivå
• Snabbladdning av CCS-typ
• Låg energiförbrukning
• Ca 25 mil körsträcka per laddning
Solceller på taket hemma ger nattladdning till mycket låg kostnad.
Laddställen byggs ut i snabb takt och finns nu i de flesta kommunerna.
En typisk snabbladdning kan se ut:
Hedins Bil, Vara, Pär Ederborn.
Pär Ederborn presenterade främst Nissan Leaf som är en kombi-sedan med 150 hk eldrift. Batterierna rymmer 40 kWh vilket ger ca 23 mils räckvidd. Priset ca 450 kkr exkl regeringens subvention.
Regeringens nya sätt att få oss att köra fossilfritt, Bonus/Malus presenterades. Det innebär i korthet att fordonets utsläpp påverkar kostnaden för bilägaren. Rena elbilar (med nollutsläpp) får 60 kkr i engångsbidrag medan ett fordon med utsläppet 60 g CO² per km får 20 kkr i bonus. Fordon med utsläpp över 95 g/km får istället en förhöjd vägskatt de första tre åren. Dieselbilar straffas extra då de släpper ut mer partiklar och kväveföreningar än bensinfordon.
Gustaf E Bil, Lidköping, Joakim Kjellgren.
Kia Niro presenterades och visar sig vara en rymlig och prisvärd miljöbil i såväl fullhybrid som ren eldrift. Den senare kostar ca 430 kkr från vilken du kan dra statens bonus på 60 kkr.
Användarerfarenheter av elbilar, Niklas Bergfeldt.
Niklas Bergfeldt berättade om sin Tesla S som han utrustat bla med dragkrok. Då batterierna har bra kylning klarar bilen att dra tunga laster. Han köpte bilen för ett par år sedan då Tesla bjöd på laddning av batterierna så han har i princip kört kostnadsfritt sedan dess. Niklas har gjort flera långresor runt i Europa och kan konstatera att laddinfrastrukturen är väl utbyggd och bilen har gått perfekt. I GPS ser han dessa och kan planera var han skall stanna till för laddning. Utan släp kommer han ca 50 mil på en laddning. En resa gick tom ända ner till Marocko med en husvagn, se bild. Även där fanns några snabbladdningsstationer! Det stora momentet i elmotorerna är självklart ingen nackdel vid tunga laster. Sammantaget är Niklas mycket nöjd med sin bil.
Ordföranden avrundade seminariet genom att tacka talarna och överräcka en liten minnesgåva. Publiken tackades likaså för det stora intresset och alla intressanta frågor under kvällen. Vi från arrangören hoppas att några frågetecken blivit uträtade och önskade god natt.